Tandalaföreningen grundades 1994 vilket innebär att föreningen firar 30 år i år. I samband med detta har vi tagit fram en poster som sätts upp lite här och där på skolor och i andra utrymmen.
Vill du stödja oss genom att skriva ut poster och sätta upp den på din arbetsplats eller på annan lämplig plats så går den att ladda ner här.
Ett stort tack också till Stickerapp som tryckt postern till oss.
Gun-Britt Wibergs ord om starten
1992-1999 blev den svenska grundskolan internationaliserad. Varje årskurs skulle då följa vissa rättigheter och varje skola göra en handlingsplan för det nya ämnet internationalisering.
Mina (Gun-Britts) tankar for tusen mil söderut till Tanzania, där jag med min familj tidigare hade bott i 10 år under perioden 1968-1986, och i 2-årsintervaller arbetat som lärare och ledare för en så kallad svensk utlandsskola, med barn till främst kristna missionärer i olika delar av Tanzania.
Skolbyggnad och klassrum 1994.
Under hemmavistelserna i Sverige berättade jag i låg- och mellanklasserna om livet i Tanzania och jämförde då särskilt våra olika skolförhållanden. En gång vid bildvisning på Marbäcksskolan på 80-talet fick barnen se en skola vars vägg hade rasat. Då ropade någon högt: ”Kan inte vi betala och bygga ett nytt skolhus till dem?!” Och så blev det. Det var den första vänskolan.
Under sommarlovet 1993 var jag kallad att göra ett utvärderingsarbete i Tanzania för ett svenskt samfunds skolmission. Med glädje åtog jag mig att då i Nzega ”ordna med” varsin vänskola till oss 6 grundskolor i Svedala. Den äldre, från och med några veckor pensionerade skolchefen, reste sig och hälsade artigt. På väggen bakom sitt skrivbord stod alla de omkring 50 grundskolenamnen i Nzega uppräknade. Han tog sen en pekpinne i handen, pekade på väggen och sa: ”BULUNDE, CHAMWABO o.s.v.” Min undran är fortfarande om han valde de fattigaste i sämst skick eller de var slumpvis utvalda.
Den 13 oktober 1994 bildade de sex låg- och mellanstadieskolorna i Svedala en vänskoleförening.
Någon av lärarna hade hört om SIDA-stipendium man kunde söka och få för att besöka sin vänskola. Vi sökte och fick 5 skolor. Lars och Eva Hansson delade frikostigt sitt stipendium så att alla Svedala-skolorna var representerade på den första vänskole-resan 1995.
Via Dar es Salaam gjorde vi en avstickare till Tanzanias sydkust där min dotter och hennes man arbetade på ett sjukhus som heter Mchukwi.
Tillsammans med deras familj tillbringade vi ett dygn i det närliggande, nyöppnade vilt-reservatet Selous. Vi sov i stora tält, körde fast i lera och fick ledsagas runt av game-wards i två bilar. Strax före utgången stannade de 100 meter från oss, pekade på ett ståtligt hjortdjur och ropade: ”TANDALA”!
Tandala = större kudu
Då sa en av lärarna högt: ”Nu vet jag att vi är på rätt väg med vårt vänskole-projekt!” För under ett möte hemma i Svedala långt innan, några veckor tidigare, bestämde vi att vårt projekt skulle heta TANDALA (Tan står för Tanzania och Dala för Svedala)!
Första brunnen som byggdes av Tandala 1996 samt en skolbyggnad 2022.
Totalt har föreningen genom åren omsatt 4,5 miljoner kronor i olika SIDA-finansierade projekt. Vi har bland annat byggt brunnar och klassrum, startat flickgrupper, byggt hygienrum, byggt vedsnåla spisar, planterat träd, utbildat elever, föräldrar och lärare om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. En flicka uttryckte ”Jag visste inte att jag hade några rättigheter – nu vet jag”.
Vänskolor och sponsorer har bidragit till skollunch, läromedel, solceller, tygbindor, vattentankar, fruktplanteringar och mycket, mycket mer.
Ett stort antal elever har fått hjälp med skolavgifter och skoluniformer så att de har kunnat fullfölja sin utbildning. Många elever har fått möjlighet att få en yrkesutbildning till exempelvis lärare, sjuksköterska, bibliotekarie eller elektriker.
Elever, föräldrar och skolpersonal har många gånger uttryckt sin tacksamhet över Tandalaföreningens och vänskolornas insatser i Nzega.
ETT STORT TACK TILL ALLA ER SOM GENOM ÅREN BIDRAGIT TILL VERKSAMHETEN!
I våras fick ytterligare cirka 20 flickor på våra 14 projektskolor på secondarynivå paket med tvättbara bindor. Vi har fått tackbrev från en elev och en matron (lärare med särskilt ansvar för flickorna) där de uttrycker sin glädje och tacksamhet för hygienpaketen. Det är tydligt att paketen med tvättbara bindor gör skillnad för flickornas skolgång.
I vårt senaste projekt Campaign Education for the Future fick flickor på våra 14 projektskolor på secondary-nivå tvättbara bindor. Utvärdering visade att detta var mycket uppskattat och att man önskade att fler flickor kunde få ta del av denna förmån.
Nu har vi åter kunnat köpa in bindor tack vare privata sponsorer. 28 flickor vardera på våra 14 projektskolor har nu fått en påse med 8 bindor, 3 hållare, 3 trosor och en tvätt-tvål. Vår lokale koordinator Isaack Nyisaba har träffat rektorer och matrons (lärare med särskilt ansvar för flickorna) på de 14 skolorna och lämnat över lådor med påsarna. Matrons, som fick utbildning om handhavande av bindorna i projektet, har nu utbildat flickorna hur de ska använda och sköta sina hygienartiklar.
Flickor från fattiga familjer måste stanna hemma från skolan när de har mens eftersom föräldrarna inte har råd att köpa mensskydd. Detta har givetvis stor negativ påverkan på flickornas möjlighet att klara sin utbildning. De tvättbara bindorna ger nu dessa flickor betydligt bättre förutsättningar att klara sin examen och få en ljusare framtid.
Ett stort tack till sponsorerna som genom sitt bidrag har gett flickorna bättre möjlighet att klara av sin utbildning!
Efter en lång pandemi som satte stopp för våra planer kom vi äntligen iväg till Tanzania i augusti. Vår resa började med en tur till fantastiska Kilimanjaro. Vi vandrade i flera dagar och kom så långt som till Kibo (4725 möh) innan höjdsjukan blev för jobbig. Det är en kostsam och utmanande upplevelse men absolut värt att vara med om.
Vi kom till Nzega via Mwanza då det inte gick några flyg från Kilimanjaro till Tabora den veckan. För att undvika att ha för mycket bagage på flyget skickade vi två resväskor med buss. Det var väldigt smidigt och billigt. De nya moderna expressbussarna kör (väldigt fort) varje dag och det enda man behöver är att en föranmäld person (Isaac i det här fallet) kommer till busstationen och hämtar ut bagaget. Två stora resväskor kostade ca 250 kronor att skicka. Nästa gång kommer vi att ta bussen också. Mycket smidigare än flyget och man kommer direkt till Nzega.
Stora kramar till hela Tandalaföreningen från vår kära Eva som ordnade en fantastisk frukost varje dag på Tazengua. Allt var som vanligt vackert och lugnt men också i stort behov av omsorg och renovering. Strömmen kom och gick men det vet man om man varit i Tanzania förr.
Internet fanns, ibland, vilket gjorde att man slapp gå till internet kaféer bara för att meddela familjen att man fortfarande är vid liv.
I Nzega besökte vi fyra skolor
Godfrey Nassoro tog emot oss på Hamza Aziz Memorial Secondary School. Det är en gigantisk skola med många elever. De flesta av eleverna bor på skolan vilket medför extra kostnader i form av till exempel vatten och mat. Speciellt vattnet är ett stort problem. Då skolan inte har egen brunn köper man sitt vatten från det privata företaget som finns i området och det är väldigt dyrt.
För tillfället byggs det fler sovsalar och det finns då ett behov av bland annat madrasser, myggnät och vattentankar.
Som vanligt bjöds vi på en föreställning som eleverna ordnat. Det fanns både sång, teater och allvarliga tal om varför man går i skolan.
Vi besökte även Ugembe Primary där Isaac är rektor. Även om vi råkade komma när skolan var stängd fanns det nyfikna elever som ville träffa oss. Ett par hundra elever av skolans 900 var på plats. Det blev en trevlig dag med visning av skolan samt frågestund.
Ugembes stora utmaning är bristen på vatten. Det finns dessutom inga möjligheter till att ge eleverna ”lunch”. Vid vårt besök hade vi frågestund i sexornas klassrum. Det är 130 elever i klassen och ca 30 sittplatser vid de få bänkarna. Man blir full av beundran för dessa elever som trots dessa förhållanden lyckas lära sig något. Som vanligt var eleverna glada och nyfikna.
